Inte mycket nytt under solen. Jo, förresten. Jag har blivit recenserad av BTJ (Bibliotekstjänst). Två recensioner t o m. En bra och en dålig. Fast den dåliga bryr jag mig inte så mycket om. Recensenten kunde inte ens hålla namnet på Rosa i minnet utan kallade henne för Lisa. Och hon berömde Lisens (illustratörens) fina animationskunskap?! Hur kunde hon bedöma den i en bok?!
Nä, hellre citerar jag Ansi Andersson: "... Detta är en underbar historia om hur allting blir uppochnedvänt men ändå så bra till slut ... Det vilar en ljuvligt optimistiskt ton över hela berättelsen, som illustrerats med teckningar färglagda med vattenfärg av Lisen Adbåge i en stil som stämmer på pricken..."
Uppläsningen på Bokspindeln verkar bli av först senare i vår. Nåja, den som väntar på nåt gott...
Under tiden fnular jag på nästa manus. Eftersom äldsta dottern befinner sig i Indien just nu, och mina tankar också tenderar att dra iväg åt det hållet, funderar jag på om inte Rosa borde åka till Indien och hälsa på sin bror där? Då torde vännerna, åtminstone Ulla Får och Hedvig Höna, få det rätt hett om örona.
Håll till godo med ett favorituppslag ur den svensk-finska versionen tills nästa gång.
;)
